En stel kropp
Ja det är precis vad jag har efter gårdagen. Hjälpte Agnes att flytta. Åh jag säger nog som mamma sa till mig: Nu får du allt bo kvar, för jag tänker inte hjälpa dig att flytta igen. Men så farligt var det inte, måste du byta rum så finns jag nog där igen. Vi var i alla fall fyra stycken som sprang upp och ner för trappan med alla saker. Sedan försvann hälften av styrkan och det var bara jag och Agnes kvar. Vi skruvade ihop en säng och flyttade ut ett bord och en soffa, värt att nämna är att soffans alla sidor var större är dörröppningen. Men som sagt tjejer kan!
Efter allt slit så tycker jag faktiskt att det blev ett hem. Jag lämnade dock Agnes själv ett tag, jag var alldeles för trött när klockan började närma sig 23 eftersom nattsömnen dagen innan var närmare obefintlig var det riktigt skönt att få komma hem och sova ordentligt.
